Under vintern-våren 2015-16 har det pågått ett projektarbete i Dingtuna och Lillhärad med översyn av adresseringen inom socknarna. Devisen har varit ”Ambulansen måste hitta fram”. Arbetet har skett i en arbetsgrupp med fem personer. Gruppen har arbetat efter följande principer:
– Vägledande för ambulansen och övriga besökande.
– Följa ortens namnsed och kulturminneslagen.
– Stämma med de offentliga kartorna/Lantmäteriet i Gävles ortsnamnsregister.
– Iaktta Trafikverkets vägvisare.
Ett viktigt delmål i översynen har varit att återta gårdsnamnet i adressen (som försvann med de s.k. belägenhetsadresserna i mitten av 1990-talet).
Arbetsgruppens förslag är nu överlämnat till kommunen som kommer att granska förteckningen.
Vi har arbetat enligt följande konkreta regler. Framför ögonen har vi haft devisen ”Det ska vara lätt för ambulansen att hitta”.
Avgränsning av adressområde:
- Vi försöker avgränsa områden där fastigheterna på ett eller annat sätt hör ihop. Som regel är anledningen till samhörigheten hur vägsystemet ser ut. Det ska vara en geografiskt naturlig gräns. Ibland är dock bebyggelsen väldigt spridd inom adressområdet.
- Ibland måste ett nuvarande adressområde delas upp i två. Och ibland måste en gård föras till ett annat adressområde.
- I enstaka fall består adressområdet av endast en fastighet (när det inte finns någon naturlig anknytning till annan fastighet).
Namnet på adressområdet:
- Namnet på adressområdet ska i första hand vara bynamnet. Vi använder de namn som används idag så långt det är möjligt.
- Det lantmäteritekniska fastighetsnamnet år lågt prioriterat när nya namn på adressområden måste skapas. By eller gårdsnamn är mycket viktigare.
- Några enstaka gånger kan det vara befogat att göra ett tillägg för väderstreck. T.ex. om byn är tydligt uppdelad i två grupper p.g.a. att en stor väg byggts emellan eller att det är två olika infartsvägar. Då kan man behålla det gamla bynamnet för båda grupperna, ex-vis Vändle och Norr Vändle.
Arbetsplatser m.m.:
- Även arbetsplatser ingår i adressområden och numreringen, eftersom ambulansen även ska hitta även till dessa.
- Avstyckade, obebyggda tomter tas också med.
Gårdsnamn:
- Vi tar med alla, sedan gammalt etablerade gårdsnamn. Gårdsnamnen ska ha stöd i karta eller på vägskylt. Gårdsnamn som inte använts i senare tid kan återtas om fastighetsägaren så önskar. Eller omvänt: om fastighetsägaren inte vill ha gårdsnamnet i sin adress, tar vi bort det.
- Ett specialfall är när gårdsnamnet innehåller ”gård” (separat), t.ex. Lövsta gård. Inom Dingtuna och Lillhärad finns 10 á 12 stycken. Vi har definierat sådan fastighet enligt följande. ”Gården utgör huvudgården i byn. Gården är ursprunglig i byn och är (eller har varit) den dominerande jordbruksgården.” Jordbruket kan vara frånstyckat, men den ursprungliga bostadsbyggnaden finns kvar.
- Med denna definition i minnet har vi slopat några av de nuvarande gårdsnamnen, t.ex. Törunda gård, men också skapat några nya, t.ex. Råby gård.
- Gårdsnamn med ”gård” bildar eget adressområde och får därmed egen numrering.
Numrering:
- Numreringen av adresserna börjar vid den närmaste större vägen.
- Numren åsätts löpande utan uppehåll i nummerserien.
- Det är infarten till (bostads)fastigheten som bestämmer ordningsföljden. Infarten kan vara allt från en grind vid vägen eller en längre, mindre väg till fastigheten. Var postlådan sitter saknar betydelse.
- Nummerserien börjar nästan alltid med 1. I undantagsfall börjar serien med ett annat nummer om skälet är att inte behöva numrera om befintliga adresser ”i onödan”.
Tillkommande fastigheter:
- När nya fastigheter avstyckas och nya bostäder/arbetsplatser byggs, kommer dessa att få närmaste befintligt nummer kompletterat med bokstav (A, B, etc). Det är samma princip som i tätortsbebyggelse.
/Alf O.